2010-09-24 v.39+1
Vecka 40 igår.
En fördel med att hon håller sig kvar därinne är att jag kommer få så svårt att avgöra vilket stjärntecken hon är i =) Det är ju preciiiis i brytet mellan jungrfru och våg. Det är alltså därför hon är kvar därinne. Faktiskt ett mycket omtänksamt litet barn.
Nej hon kom inte igår. Hela världen trodde att hon skulle det. På sina olika sätt. Min bror hade som bestämt sig för det. Vissa tyckte att det kunde vara lämpligt att komma på sin egen namnsdag och andra fick "känslor" om att jag låg och födde i detta nu (läs: igår).
Däremot kan jag berätta att jag vaknade 05.40 igår morse och hade värkar. Molande små minivärkar. Höll i sig i kanske 3 timmar. SÅ till och med jag jag trodde att det var dags. Tydligen tar det något enormt på mina krafter att tro att det är dags snart så efter dessa timmar var jag HELT SLUT. Hela dagen gick jag som i ett töcken och grinade och var ledsen och konstig och bla bla bla. Tror att jag blev lite besviken på att det stannade av, när jag laddat så förbaskat.
Eftersom att Tea hade så bråttom ut har jag svårt att få in att jag kan gå över två dryga veckor till och med. Herregud. Det känns som en evighet. Jaja.. dagarna går ju trots allt framåt och varje minut är en minut närmre mötet med henne.
Vecka 40
Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.
Barnet: Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.
En fördel med att hon håller sig kvar därinne är att jag kommer få så svårt att avgöra vilket stjärntecken hon är i =) Det är ju preciiiis i brytet mellan jungrfru och våg. Det är alltså därför hon är kvar därinne. Faktiskt ett mycket omtänksamt litet barn.
Nej hon kom inte igår. Hela världen trodde att hon skulle det. På sina olika sätt. Min bror hade som bestämt sig för det. Vissa tyckte att det kunde vara lämpligt att komma på sin egen namnsdag och andra fick "känslor" om att jag låg och födde i detta nu (läs: igår).
Däremot kan jag berätta att jag vaknade 05.40 igår morse och hade värkar. Molande små minivärkar. Höll i sig i kanske 3 timmar. SÅ till och med jag jag trodde att det var dags. Tydligen tar det något enormt på mina krafter att tro att det är dags snart så efter dessa timmar var jag HELT SLUT. Hela dagen gick jag som i ett töcken och grinade och var ledsen och konstig och bla bla bla. Tror att jag blev lite besviken på att det stannade av, när jag laddat så förbaskat.
Eftersom att Tea hade så bråttom ut har jag svårt att få in att jag kan gå över två dryga veckor till och med. Herregud. Det känns som en evighet. Jaja.. dagarna går ju trots allt framåt och varje minut är en minut närmre mötet med henne.
Vecka 40
Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.
Barnet: Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.
Kommentarer
Trackback